Statsskulden – så tolkas siffrorna
Statsskulden mäter vad staten är skyldig efter att ha finansierat underskott i statsbudgeten över tid, ofta genom att ge ut statsobligationer. Att skulden ökar ett enskilt år betyder inte automatiskt att statsfinanserna försämras — det beror på sammanhanget.
Ett vanligare och mer rättvisande mått är skuldens storlek i förhållande till BNP, eftersom det sätter skulden i relation till landets samlade ekonomi. Sverige har historiskt haft en relativt låg skuldkvot jämfört med många andra EU-länder.
Riksgälden ansvarar för statens upplåning och publicerar löpande prognoser som påverkas av konjunkturläget, ränteutvecklingen och beslutade budgetar.